londonsthlm

I dag på eftermiddagen hände en så väldigt märklig sak. Klockan var halv fem, och jag funderade på att gå hem från jobbet. Verkar ju dumt att överdriva jobbandet första dagen. Då ringde telefonen

jag: Lantmäteriet Lisa
andra ändan: Hej det är Bengt
J: Hej Bengt! (Bengt är min idol! Jätte duktig Lantmätare som jobbar i Halmstad)
B: Hur är läget?
J. Bara bra, nyss hemkommen från Alperna.. Och så lite prat om skidåkning, fördelarna med aplerna jämfört med fjällen mm... men efter ett tag händer följande

B:  Jo, jag ringde egentligen för att fråga en helt annan sak
J: Jaha? (det hade jag nästan förstått, trodde inte han ringt för att prata skidåkning, särskilt som han inte ens visste att jag varit där)

B: Jo, jag undrar om du skulle vilja vara med i styrelsen för Lantmäteriakademikerna (facket), som Hallands representant. Och om du skulle kunna tänka dig att vara en av två i samverkansgruppen, som förhandlar lön för alla andra fackmedlemmar med Överlantmätaren 

J: Men..... men....
B: Jo, jag vet att du inte är med i facket.

J: Ehhh... jaha
B: Men jag tänkte att du skulle passa bra, när jag fick reda på att du inte är med i facket blev jag lite fundersam, men det skadar ju inte att fråga.

Ett så väldigt underligt samtal. Tala om att det kom som en blixt från blå himmel. För att uttrycka mig milt kan jag väl säga att jag inte direkt brinner för fackliga frågor. Vad som nästan är ändå underligare är dock att jag funderar lite på att tacka ja.

Jag hade verkligen inte tänkt gå gå med i facket, det är väl knappast en hemlighet att jag tycker att de stora facken som kommunal och LO (eller är det samma sak?) driver arbetarnas rätt lite väl långt när de strejkar och lockoutar.
 
Sveriges ingenjörer som det handlar om är är dock inte fullt lika... stridbara, mer resonliga som jag uppfattat det. Detta till trots är jag inte lockad av att vara med som "vanlig" medlem. Men att vara med i styrelsen verkar ganska intressant och lärorikt, förutom att det ser bra ut i CV:t får man enligt Bengt bra inblick i organisationen, får veta vad som är på gång och möjlighet att påverka i ett tidigt skede... Det där med att förhandla om andras löner med överlantmätaren vet jag inte vad jag ska tycka om. Men det måste väl ses som ett förtroende?



En annan fackpamp. Ett exempel som gjort att jag inte viljar gå med i facket. Men hon är nog beundransvärd för att hon kommit så långt och till hennes försvar får väl sägas att hon bara sköter sitt jobb.

Just nu pågår en duell på högsta nivå här hemma, den i såstillagandets ädla konst. Vi har stekt en älgryggbiff i ugnen, håller på att rosta grönsaker och till detta krävs ju en god sås. Jag var dödligt sugen på kantarell, det var inte M. Duellen, han utmanade mig i vem som kunde göra den godaste såsen, jag antog förstås utmaningen. Min är klar men han står fortfarande och rör i sin, bara en sådan sak, det talar ju klart för att min är bäst! Vad han har i sin är något oklart men jag har sett rödvin och senap, tsss!

Återkommer med rapport!

jag glömde ju gnälla om mina revben, de är så hemskt ömma. Eller rättare sagt är det väl det där muskelfästet antar jag, men det känns som om varenda revben är av... :( Okej, kanske inte riktigt då (men akta er för att hosta för mycket, det kan sluta illa, förmodligen bra mycket värre än en muskelinflamation iofs...)

Har just ätit min matlåda, frikadeller i tomatsås, lagade av M i måndags kväll, mumsigt! Igår lagade faktist jag mat, hör och häpna, men det blev ingen matlåda eftersom vi var ovanligt glupska igår.

Nu sitter jag med en kopp kaffe och vilar lite till innan jag ska ta tag i eftermiddagens jobb. Bör defenitivt förbereda sammanträdet i morgon kväll... Jag tror jag har en pp-presentation från ett tidigare sammanträde som jag kan kopiera dock. Tack gud för hårddiskar!


Utan kaffe skulle arbetsdagen bli väldigt mycket mindre produktiv

Idag kommer Susanna hem, hurr hurra!

Visste ni att svart quinoa ska koka i 40 minuter? Vem hade kunnat tro det? Både jag och M kom hem vid sådär halv åtta och skulle laga mat (om sanningen ska fram var det M som skulle laga mat, idag igen, han är så hemskt snäll mot mig) lite snabbt och enkelt, och så visar det sig att den svarta varianten ska koka i en mindre evighet. Näväl jag hinner ju göra ett blogginlägg medan maten blir klar, och det är ju bra! (men det kurrar hemskt i magen)


Vit och röd, snabbkokad!

Anledningen till min relativt sena hemkomst var att jag har varit på sammanträde, en enskild väg som skulle ses över. Jag hade med mig Jeanette, som igår fick höra av en förbluffad sakägare att "jag var inte beredd på att du var så söt".

Med tanke på att äldre män ofta verkar ha svårt att inse att Lantmätarn faktist kan vara en yngre tjej kan ni kanske gissa hur förvirrade de blir när det kommer två yngre tjejer, endast. Ganska roligt att se hur de tittar sig runt i lokalen efter den riktiga Lantmätaren.  De flesta brukar dock inse att det kanske inte är så illa ändå när sammanträdet väl sätter igång, även de där yngre tjejerna verkar ju veta iallafall lite vad de pratar om. Det finns nästan alltid dock minst en äldre farbror med attityden "jag har minsann bott här sedan långt innan du föddes, jag vet hur det fungerar här, kom inte hit och svamla om juridik för mig, här gör vi som vi alltid gjort", phu! Idag skulle han som tur var på hockey och försvann med buller och bång efter halva tiden. Det var förstås inte tal om att smyga ut lite obemärkt.

Imorgon smäller det! Tjejhelegn är äntligen här! Ebba, var och när ska vi ses? Ska man ta med sig egen dricka, möjligen alkoholhaltig typ vin, till imorn? Och var kan jag parkera bilen? Åsa, när kommer du?

Nu ropar mannen att det är mat, en sådan lyx!