londonsthlm

sitter på kb, hängde på låset och var således först in i läsesalen, och kunde välja bästa platsen, i tvåsitsraden längs med fönstren, jämfört med femsitsraden längs bokhyllorna. Mycket nöjd. En och en halv timme senare sitter jag och skiver, ganska effektivt till och med, när jag plötsligt störs av att (vad i hela fridens namn) någon håller på att sätta sig bredvid mig. Was ist los? Poängen med att sätta sig i tvåsitsraden är ju att ingen ska kunna sitta bredvid, alla vet väl att man inte kan sitta precis bredvid någon annan? Tänker att attans, måste väl ha blivit så mycket folk att det är fullt på alla inte-direkt-bredvid-någon-annanplatser. Reser mig upp (efter att ha blängt på den fräcka personen med blandning av chock, ovilja och ilska i blicken) och ser mig omkring - det finns massor med plats! Hela femsitsrader tomma. Vad gör hon? Lämnar salen och ringer halmstad för support och blir uppmuntrad att byta plats. Törs jag vara så demonstrativ? Jo det törs jag nog! Det här är ju oacceptabelt. Går in igen, plockar ihop mina saker och byter plats, till en tom femsitsrad. Väl placerad upptäcker jag att det inte finns något eluttag. Sheisse. Konstaterar att det bara finns eluttag vid hälften av alla platser i den här läsesalen. En ensam person sitter vid en femsitsrad med eluttag, men eftersom det finns så många andra lediga platser törs jag inte sätta mig vid en rad där någon annan redan sitter - jag, till skillnad från vissa andra - har nämligen lite hyfs och respekt för personligt utrymme.

Nu sitter jag således längst in vid bokhyllan, utan eluttag. Mäkta irriterad. Men med tre tomma stolar bredvid mig.