londonsthlm

Nu har jag varit på hostelet och duschat, superläskigt: genom en dörr, ner för två trappor, genom en (smal och skum) korridor, nerför en trappa till, genom dörr, ytterligare en korridor, ner för en trappa till, två dörrar till, genom ett tomt och ödsligt rum, två dörrar till och voilá! Omklädningsrum, en dörr till in till duschrummet med cirka tjugo duschar, har inte sett en själ sedan jag lämnade receptionen och befinner mig en si sådär fyra våningar under marken, duschar supersnabbt (alla som har klagat/gjort sig lustiga med anledning av min vana att duscha länge och grundligt skulle blivit förbluffade!) fullt övertygad om att ett gäng yxmördare/våldtäktsmän/blottare ska komma in när som helst, eller minst att de har monterat en videokamera någonstans i duschrummet, slänger på mig hjälpligt och rusar upp för cirka åtta trappor tillbaka till mitt rum (jag bor inte på bottenvåningen). Puh.

Hur som helst, är nu installerad på Costa med gratis internet, med mig har jag dator, anteckningsblock, tre uppsatser om Prynne, kalender, skönlitterär bok och lonely planet och tänkte tillbringa kvällen här med att läsa, plugga och planera med ett halvt öga på datorn i hopp om att någon ska ge sig till känna, jag saknar er!